Nationer?

Allt började med att det var ensamt att studera.

Under trettonhundratalet, då det endast fanns ett fåtal akademier i Europa, fick studenterna åka långt hemifrån för att ta examen. En blandning av nationaliteter samlades vid universiteten i framför allt Paris och Bologna, där möjligheterna att besöka hemmet under studietiden var ringa.

I Paris föll det sig naturligt att umgås med folk från sitt hemland, eller nation, varför så kallade nationer skapades. Behovet att gruppera sig efter hemort fanns kvar även när Uppsala universitet grundades 1477. Eftersom den gemensamma nämnaren inte längre var en nation utan ett landskap, kallades sammanslutningarna för Landskap och detta var grunden till nationerna. Landskapets möten kallades för conventus nationales, och eftersom studenterna inte ägde någon egen lokal tilldrog sig dessa hemma hos någon medlem eller på någon krog. Det enda fysiska objektet som Landskapet bestod av på den tiden var den gemensamma kassan, Fiscus. Den kista som kassan senare förvarades i kallades även den Fiscus, och finns fortfarande kvar på nationen.

Södermanlands-Nerikes nation härstammar från 1595 då två teologiestuderande grundade Södermanlands nation. Således är Södermanlands nation den äldsta nationen i Sverige, och Norden för den delen. Precis som de övriga nationerna drog dock verksamheten inte riktigt igång förrän under början/mitten av 1600-talet, och därifrån finns ett rikt material sparat. Likt de andra nationerna levde Södermanlands nation ett kringflackande liv hos antingen medlemmar eller ute på krogar under större delen av 1600 och 1700-talen. Landskap hölls dock regelbundet, precis som nu.

Nerikes nation
Grundades på 1640-talet. Även härifrån finns ett relativt rikt arv i form av bevarade dokument som protokoll, stadgar och matriklar.

Sammanslagningen
Av olika anledningar beslutade sig Södermanlands och Nerikes nation att slå sig samman. Detta beslutades på de respektive nationernas landskap och verkställdes år 1805 och gäller ännu till denna dag.

Sedan sammanslagningen 1805 hyrde nationen en mindre lokal i Domtrappskällaren. 1817 så lades grunden till en byggnadsfond och för att öka sparandet så flyttade man till en ännu mindre lokal i samma hus. Tio år senare så hade man dock inte råd att bo kvar utan flyttade, efter en kort sejour i ett ruckel hos traktören Regnell, till bibliotekarien Bobergs hus vid Fyrisån. Runt 1840 så flyttade nationen till Hörlinska gården vid Kamphafstorget där man i sex år huserade i en lägenhet innan man flyttade till fru Meschs hus vid Stora torget. Revolutionsåret 1848 kunde man där fira den första revolutionssexan, vilken nu är en varje år återkommande gasque.

1850 flyttade man till lokaler vid Vaksalagatan för att 1855 återigen flytta, nu till Celsiusobservatoriet där man stannade i 10 år. Lokalerna i Celsiushuset var mycket slitna och nedgångna så 1865 flyttade man återigen, denna gång till byggmästare Petterssons hus vid hörnet Drottninggatan och Östra Ågatan, där även Norrlands nation några år senare flyttade in. 1874 så köptes man den nuvarande tomten, men först 1894 så hade kassan blivit tillräckligt stor för att bygget skulle kunna påbörjas. Tre år senare, 1897 så kunde man inviga det nybyggda nationshuset. Nationen har idag ett rosa nationshus som liknar ett slott och är beläget intill Universitetsparken. Arkitekt var Gerdt Hallberg som enligt myten inspirerades av ett slott i Loiredalen, därav tinnar och torn och inredning prydd med franska liljor. Vissa av rummen i nationshuset samt i nationens bibliotek Stavenowska huset (Staven) är döpta efter städer i Södermanland-Närke till exempel Eskilstunarummet och Örebrorummet. Övriga rum är bl.a. Festsalen och Tornrummet. I festsalen finns porträtt på bl.a. Karl X Gustav och Carl Carlsson Gyllenhielm.

I sin vagga 1595 var Snerikes två teologiestuderande från Sörmland. Idag har vi över 4500 medlemmar!

Under de 400 år nationen har funnits har tiotusentals studenter fått ett andra hem här och det är dessa Södermanland-Nerikingar som utvecklat nationen till vad den är idag. Sånger, seder och statuter har överlevt århundraden eller skapades igår, en spontanitet idag är en tradition imorgon. Samtidigt som studenterna utvecklar nationen, ger nationen studenterna en chans att engagera sig och utvecklas.

När Södermanlands nation slagits samman med Nerikes nation blev behovet av ett eget hus uppenbart.

En insamling startades 1817, och 1847 köpte nationen en tomt i kvarteret Rosendal. Bland ett flertal arkitekter, vars förslag vart och ett förkastades för att de var för dyra, märktes bland annat Carl August Kihlberg, som senare ritade Östgöta nations hus. Några otåliga landsmän lämnade in en skrivelse där de hävdade att nationen kunde nöja sig med ett ”enkelt, hemtrefligt nationshus”. Arkitektuppdraget gick då till Gerdt Hallberg, som ritade ett hus som enligt myten var inspirerat av ett slott i Loiredalen. Huset fick både tinnar och torn, festsalen pryddes med franska liljor och möblerna ritades speciellt för att passa in. I oktober 1897 stod huset klart och under ledning av förste kurator Rutger Sernander fick huset den 30 oktober den invigning det förtjänade.

Så här fungerar Snerikes nation

Nationerna i Uppsala är en ovanlig verksamhetsform. De är inte företag, men de är inte heller utpräglade ideella organisationer, utan snarare någonstans mittemellan. Södermanlands-Nerikes nation är inget undantag. Den har funnits i ungefär samma form sedan 1600-talet, och styrningen sker på samma sätt nu som då, genom stormöten kallade Landskap dit samtliga medlemmar förväntas komma. Alla stora beslut som gäller val av vilka som ska styra nationen och vad man ska göra med de gemensamma tillgångarna tas på landskapen.

Tre studenter är heltidsanställda som kuratorer för att sköta verksamheten och ha mottagningstid för att kunna möta medlemmarnas olika ärenden. Titeln kurator härstammar från sextonhundratalet då en procurator hade hand om inskrivningen av nya nationsmedlemmar och uppfostran av studenterna. Namnet kurator lever kvar, men innebörden har skiftat mer åt att de är renodlade chefer för nationens verksamhet.

Förste kurator

Förste kurator (1Q) är ordförande för nationen och nationens officiella ansikte utåt och driver som sådan många av de nämnder och utskott som krävs för att en så pass stor organisation som Snerikes ska kunna fungera. Förste kurator är dessutom ytterst ansvarig för nationens ämbetsmän och verksamhet. Det ligger även på förste kurator att se till så att nationens traditioner och kontakter vårdas.

Andre kurator

Andre kurator (2Q) är nationens ekonomiansvarig. Snerikes har en omsättning på ungefär 22 miljoner om året och ansvaret för att allting bokförs och redovisas åligger andre kurator. Andre kurator betalar också ut löner och redovisar gentemot nationens revisorer. Andre kurator är även ansvarig för nationens inventarier.

Tredje kurator

Tredje kurator (3Q) har mat och dryck som ansvarsområde och leder klubbverket. Tredje kurator förhandlar med säljare om vilket sortiment som nationens restaurangverksamhet ska hålla sig med. Klubbverket består av ett tjugotal ämbetsmän som har hand om bland annat restaurangverksamheten, gasquer och helgfikat.

Nationsnämnden

Nationsnämnden är nationens styrelse. Nämnden beslutar om nationens löpande verksamhet och förbereder ärenden inför landskapen. Ledamöterna driver också projekt med syfte att styra och förbättra nationens verksamhet. Nationsnämnden består av 11 ledamöter och 2 suppleanter, och förste kurator är ordförande.

Barmästare, hovmästare och köksmästare

Dessa är tre heltidsanställda ämbetsmän som tillsammans med de fyra barvärdarna ser till att nationens restaurang- och klubbverksamhet fungerar som den ska. De sätter tillsammans menyn till restaurangen, anställer folk samt driver nationens klubbsatsningar.

Förutom de tre kuratorerna och de tre restaurangvärdarna är ingen ämbetsman arvoderad, utan alla sköter sitt ämbete ideellt vid sidan av studierna.

Ämbetsmännen är nationens ryggrad och själ

Som ämbetsman jobbar du ideellt för att det är så väldigt kul. I början av terminen drar alla ämbetsmän iväg på en hejdundrade kongress där vi leker, säger smarta saker och myser. Dessutom får du som ämbetsman många nyttiga erfarenheter och goda vänner. Lär dig mer om de olika ämbetena här.

Gasque

En gasque är vad Uppsala studenterna kallar en större fest eller middagssittning. Södermanlands-Nerikes nation har varje termin en mängd olika gasquer med olika teman och traditioner. Det är de två klubbmästarna som tillsammans styr både inbjudningar och leder gasquerna med hjälp av marskalken vars uppgift är att se till att rätt person är på rätt plats och att ingen stör mer än nödvändigt.

Varje vår anordnas till exempel Gyllenhielmsgasquen vars historia både inkluderar en apelsin, ett överförfriskad sällskap och en pågående arvssynd. En annan spännande gasque är den så kallade revolutionsgasquen som varje år hålls den 14 juni. Gasquen startas med att inspektorn låser in de f.d. klubbmästarna i jordkällaren under huset, där de också får stanna under hela kvällen.

För att ta reda på vilken Gasque som är när, klicka här.

Madagaskar – En gång var tionde år…

Södermanlands-Nerikes nation är stolt över sitt stora kulturarv, till vilket även hör en rik spextradition, världens äldsta studentspex. Mohrens sista suck, såg sitt första dagsljus på nationen 30 november 1865. Fem år senare var det dags igen och den 4 april 1870 hade det nya spexet På Madagaskar premiär. Spexet, som handlar om de två Uppsalastudenternas A la Bonheures och Rapps äventyr på Madagaskar, blev en succé och spelades ofta upp de följande åren. Efter en stor turné 1911 hamnade spexet i glömskan tills det åter togs upp 1934. Efter det har spexet sedan 1937 visats på nationen var tionde år med undantaget 1967. Senaste gången spexet visades 2007 gjordes åter historia när även kvinnor för första gången fick vara med på scenen.

I spexet hamnar de två studenterna A la Bonheure och Rapp i händerna på Madagaskars kannibaler. Ön styrs av drottningen Uschiameja, vars position är hotad av Radamuffo, huvudmänniskojägaren som tillsammans med sina två medhjälpare Uffo och Gluffo försöker ta över makten på ön samtidigt som de försöker fånga och äta upp de två studenterna från Uppsala. Dramat kompliceras sedan ytterligare av att Uschiamejas dotter Guttapercha blir förälskad i Bonheure. Den spännande avslutningen väntar år 2017, då spexet återigen sätts upp. Om du inte kan vänta till dess kan du redan nu lyssna på live-inspelningen från Uppsalas stadsteater från 1997 på Spotify.